Saturday, November 19, 2016

Predikan reformationsdagen

Mässan med inspiration från medeltiden
S:t Mikaels kyrka den 16 oktober 2016

Rom 1:16-17
16 non enim erubesco evangelium virtus enim Dei est in salutem omni credenti Iudaeo primum et Graeco
17 iustitia enim Dei in eo revelatur ex fide in fidem sicut scriptum est iustus autem ex fide vivit

Ef 6:10-18
10 de cetero fratres confortamini in Domino et in potentia virtutis eius
11 induite vos arma Dei ut possitis stare adversus insidias diaboli
12 quia non est nobis conluctatio adversus carnem et sanguinem sed adversus principes et potestates adversus mundi rectores tenebrarum harum contra spiritalia nequitiae in caelestibus
13 propterea accipite armaturam Dei ut possitis resistere in die malo et omnibus perfectis stare
14 state ergo succincti lumbos vestros in veritate et induti loricam iustitiae
15 et calciati pedes in praeparatione evangelii pacis
16 in omnibus sumentes scutum fidei in quo possitis omnia tela nequissimi ignea extinguere
17 et galeam salutis adsumite et gladium Spiritus quod est verbum Dei
18 per omnem orationem et obsecrationem orantes omni tempore in Spiritu et in ipso vigilantes in omni instantia et obsecratione pro omnibus sanctis

Så kunde det kännas på medeltiden för många. Kyrkospråket var för det mesta latin, men det var nästan endast präster som kunde det. Ibland inte de heller. Inom kyrkan såg andligheten väldigt olika ut för präster, teologer och för vanliga människor. Det fanns dem som levde ett andligt liv som vi skulle avundas och de som närmast levde ett liv i tro på trolldom och vidskepelse. De flesta kunde eller visste inte särskilt mycket om Gud, Jesus eller tron. De flesta visste bara att kyrkan fanns och där fanns Gud. Han rådde över liv och död. I kyrkan fanns det bilder, målningar och ikoner, som föreställde bibelns händelser och helgon. Dessa kände man till eftersom det vara bara någon procent av befolkningen som kunde läsa.

Mässa firades varje dag, men det var oftast bara prästen eller prästerna på plats. De flesta gick i mässan på söndagarna, men den blev ofta avlägsen. Prästen utförde sina ritualer vid altaret och det mesta gick på latin. Psalmsång var ovanligt, det var kören eller försångare som skötte musiken. Men en känsla av helighet infann sig säkert i de flestas hjärtan.

Vid nattvarden var det mest prästerna som var i centrum. Det var långa och komplicerade böner och nogranna riter. Ibland fick församlingsborna ta emot av brödet, nästan aldrig av vinet. Det ansågs vara för dyrbart. Någon kunde ju bära på synd och på det sättet förvanska det dyrbara elementet. Till nattvarden hörde att man före det hade biktat sig för prästen, gjort sina botövningar och fått absolution – avlösning.

Genom reformationen, som fick sitt startskott genom Martin Luther, blev mässan och tron mer tillgänglig för människorna. Psalmsång infördes och människorna kunde känna sig mer delaktiga. Psalmerna som var på folkets språk berättade också om Gud och Jesus. Predikan hölls också på folkets språk och var till för att förklara tron. Nattvarden var också till för alla som biktat sig.

Tyvärr har reformations ivern ibland gått för långt, så att saker som skapat stämning och hjälpt till att möta Gud har tagits bort i rädsla för katolicism eller något sådant. Dit hör ikoner och bilder i gudstjänst livet. Rökelsen som en symbol för Guds näravaro och böner blev sällsynt. Därmed reducerades också möjligheten att uppleva det heliga med luktsinnet.


I vår kyrka håller vi på att återupptäcka det gemensamma kristna arvet och fler sätt att utöva tro på. Nästan år firar vi reformationens märkesår. Det är 500 år sedan reformationens startskott. Vi väljer att fira allt det goda reformationen förde med sig och inte den splittring som följde. Som kyrka står vi inför nya utmaningar, men Gud är trofast och har hand om sin kyrka. Må han leda oss framåt och föra oss närmare sig! Amen. 
--------------

Den här predikan har jag hållit i S:t Mikaels kyrka i Kyrkslätt. Det här är en oredigerad version av de anteckningar jag hade för predikan. De är menade för att stöda mig i att hålla det tal vi kallar predikan. Därför kan det som läst text verka som om det finns logiska hopp och texten kanske inte rikttigt fungerar som skriven text

No comments:

Post a Comment