Wednesday, June 24, 2015

Predikan: Förlorad pch återfunnen

Predikan 4. söndagen eft. Pingst, S:t Mikaels kyrka 
Evangelietext: Luk 19:1-10 
 
Sackaios, en kort man, välbärgad både ekonomiskt och kroppsligt, råkar ut för en speciell händelse. Han är förlorad både i sina egna ögon och i sin samtids ögon. Han kollaborerar och sysslar med att driva in pengar till fienden. Han är inte längre värd att kallas ett Abrahams barn. Han är förlorad, men han blir återfunnen. 
 
Berättelsen om Sackaios visar hur Gud, genom Kristus och den heliga Anden, finner de som varit förlorat. Genom den fatala munsbiten av den förbjudna frukten blir människan förlorad. Förlorad tre olika nivåer eller dimensioner. 
 
För det första är hela mänskligheten, alla som varit, är, och ska leva förlorade från den paradisiska gudsgemenskapen. Tillträdet till evigheten gick förlorad i den alltför goda smakbiten av den förbjudna frukten.  
 
För det andra är varje människa, varje individ drabbad. Var och en är förlorad ur Gudsgemenskapen och livet i den heliga Anden. 
 
För det tredje är varje människohjärta förlorat. Det har förvandlats till sten och lagen och buden är bara till döds. Försvinnande lite av dt gudmliga livet i anden finns kvar. 
 
Men berättelsen om Sackaios visar början av det förnyade livet i Anden. Deen mänskligheten och den människa som blir återfunnen av Kristus. 
 
Sackaios var alltså tullindrivare. En syssla som den romerska ockupationsmakten arrenderat ut. Det var dessa kollaboratörer, som Sackaios, som fick utföra Romarnas smutsjobb. Romarna tog upp skatten en gång om året och det var tullindrivarna som bar upp den av folket. De var hatade och satta under skam för att de samarbetade med fienden, men också för att de tog upp en servicetariff de själva behöll. den tariffen blev de rika. Folket och allra minst de som försökte leva ett heligt och rättfärdigt liv - gudmännen - höll sig långt ifrån tullindrivarna.  
 
Jesus höll alltså att passera genom staden Jeriko, det var redan sent eftermiddagen och dessutom påsk. påsken samlades varje familj i hemmen för att äta lamm och osyrat bröd för att fira uttåget ur Egypten och befrielsen. Varje familj var förpliktad att erbjuda middag och husrum till sina släktingar som var besök. Dessutom var de förpliktigade att erbjuda alla andra resenärer middag och husrum. 

Uppenbarligen hade Jesus nu tackat nej till flera sådana inbjudan. Han närmade sig nu Jerikos utkanter där Sykomor träden växte. I ett sådant hade Sackaios klättrat upp i hopp om att kunna gömma sig i det tjocka lövverket och att människorna som följde efter Jesus redan hade återvänt till staden. 

Men uppenbarligen var det inte . Sackaios var sämre att gömma sig än han trodde och det var ännu många som följde efter Jesus. Jesus ser Sackaios, kallar honom vid namn och tackar sedan "ja" till middagsinbjudan. Stämningen var minst sagt politiskt laddad. Jesus - gudsmannen - tackar "ja" till middag hos den förlorade efter att ha avböjt alla rättfärdiga. 

Nu ett ögonblick är allt det hat, skam och ilska som varit riktade mot Sackaios riktade mot Jesus. Nu ett ögonblick var Sackaios hjärta återfunnet. Nu ett ögonblick får han frälsningen som gåva. Sackaios hade gått dit i hopp om att endast se Jesus, bektrakta honom avstånd, gudsmannen som umgås med de förlorade. 

Men någonting radikalt annorlunda än passivt åskådande inträffar. Det nya livet i Anden finner Sackaios hjärta. Och han accepterar konsekvenserna med glädje. Nu ett ögonblick har Sackaios blivit återfunnen och Jesus bekräftar det inför alla. Han kallar Sackaios för ett "Abrahams barn". 

korset riktas allt hat, skam och ilska mot Jesus. Den skam och det aht som borde ha riktats mänskligheten. Genom uppståndelsen får varje människa återfinna det sanna livet i anden. Frälsningens gåva är oförtjänad, men den har konsekvenser för hela livet. 

Det återfunna hjärtat får konsekvenser i en förnyad livsföring. Sackaios återbetalade det som han orätt förtjänat. Nu var det inte längre Sackaios som var förlorad. Han var återfunnen. De förlorade var de som av stolhet inte kunde ta emot det nya livet. 

I påskens mysterium blir de tre förlorade dimensionerna återupprättade. Hela mänskligheten, varje människoliv får nytt liv genom de förnyade hjärtan. Och Jesus får in och fira måltid med de återfunna. Amen 

---
Den här predikan har jag hållit i S:t Mikaels kyrka i Kyrkslätt. Det här är en oredigerad version av de anteckningar jag hade för predikan. De är menade för att stöda mig i att hålla det tal vi kallar predikan. Därför kan det som läst text verka som om det finns logiska hopp och texten kanske inte rikttigt fungerar som skriven text 

No comments:

Post a Comment