Wednesday, December 10, 2014

Tal på uppbåd

Tal på uppbåd i Kyrkslätt 2014

Ni är på väg på en lång och spännande resa. En resa som heter militären. Hur den resan kommer att se ut för var och en av er, är lika olika som ni alla är. Ni kommer från olika byar och orter, har olika familjer, intressen och utbildning. Ni ger er iväg med olika slags känslor och tankar. Några av er är ivriga på att ge er iväg på resan. Några av er känner vemod för den här resan. Några skulle hellre slippa att åka på resan. Medan några av er säkert har mycket blandade känslor och väntar tills resan har börjat innan ni bestämt er vad ni tycker.

Men åka ska ni,  Tillsammans. Ni kommer att klä er i likadana kläder, bära likadan utrustning och lyda samma order.Det är en märklig känsla då någonting kallt, hårt och metalliskt både blir en bästa vän och det man hatar mest. Er "stägä" kommer att följa er överallt och ni kanske ger den namn som "Bettan".
Mycket av det yttre kommer att vara lika för er alla, men ni kommer var och en att uppleva resan mycket annorlunda. Var och en kommer ni att bidra med er själva, era kunskaper, era svagheter och era styrkor. Det kommer att komma tider då ni bara skulle vilja vara hemma hos mamma och sova gott i egen varm och torr säng. Stunder nå ni nästan kommer att Hajoo.

Men senare, då resan är över, kommer de stunderna att bli de som ni minns som de allra bästa. Inte för att det var trevligt att vara I de stunderna, tvärtom. Istället kommer ni att minnas dem särskilt bra, eftersom det är I de stunderna ni växte allra mest. Ni kommer att växa som personer och personligheter. Ni kommer att få märka att ni klarade er genom allt tillsammans med de andra i er enhet. Tillsammans klarade ni det, genom att lita på varandra och genom att lita på er själva.

Under den här resan kommer ni att få lära er så mycket om er själva och om att vara människa. Ni kommer att märka att ni klarar av mer än ni trodde. Ta vara på det här tillfället. Även om det känns mörkt och hemskt. Ta det som det kommer, fånga stunden! Försök hitta det bästa i varje tillfälle och varje person.
Ni kommer att få öva er i tålamod och självbehärskning. Då "Undin" undersergeanten skriker åt er för att ni inte klarade av att vika pinkan efter femte försöket. Eller alla österbottningar som inte förstår vad de säger. Ta vara på de tillfällena. Hjälp varandra och ni kommer att få vänner och kontakter som vara livet ut! Vänner ni kan tala brudar och bilar med i bastun, vänner ni kommer att ha kvar fastän de bor i Kokkola och ni i Barösund.

Er resa kommer att ta er inte bara genom skog och mark, genom snö, regn och solsken men också in i er själva. Var inte rädda för att utforska ert inre. Det kan vara att ni mentalt går i spillror, men tänk vilket tillfälle att böra bygga igen från början. Klämmer det för mycket kring skallen, så går det att tala med kompisen och militärpastorn. Var inte blyga för att gå dit vägen leder på er resa.
Hur er resa än kommer att se ut och sluta, genom skog och mark, sodes munkar, undins skrik, stägän och allt annat som väger som synden, kyla, solsken och kamratskap, så kommer ni att klara det. Om ni gör det tillsammans!

Tillsammans kommer ni att ha gett blod, svett och tårar för fädernas jord, men framför allt för varandra!

No comments:

Post a Comment