Tuesday, November 25, 2008

och Herren och Herren och Herren

En morgon när jag stod i kassakön i Lundi Smarket, ställde sig en medelålderskvinna bakom mig. Hon hade famnen full med mat. Inget märkvärdigt med det. Men hennes mun gick jämnt! Med orden "och HERREN och HERREN och HERREN och HERREN" om och om igen varvat med några ord på tungomål och några ord på svenska som jag inte riktigt uppfattade. Och detta i ett visst tempo och med ett visst tonfall.
Det var ingen lång kö och jag köade inte så värst länge, men kvinnans ord fick mig att känna mig obekväm. Jag märkte på de andra att de inte heller var riktigt bekväma med att kvinnan sade HERREN hela tiden. Det liksom strålade något omkring henne, en känsla som spred sig från henne. Det närmaste ordet jag kommer på för att beskriva det är nog fruktan. En Gudsfruktan.

No comments:

Post a Comment