Thursday, June 29, 2006

Det som stör mig mest

Alla är vi olika, som tur är, men ibland stöter man på mänskor som på nåt sätt bara gör en nästan galen. Det är inte några stora och dramatiska saker, men små saker, som t.ex. att smaska.

Själv är jag ganska egoistisk och tycker om att planera min tid lnångt framöver, jag bär alltid min lilla fick kalender på mig. De flesta mänskor omkring mig gör helt tvärtom, det är ganska störande ibland, t.ex. när de inte vet om det är passligt att spela volleyboll imorgon eller i övermorgon, eller ännu värre om en timme eller om två.

Det som stör mig mest är nog Östra Nylands Räddningsverks kursplanering, de meddelar om kursertidpunkt och tidtabeller nägra dagar i förväg! Och då är det en kurs om sträcker sig över flere månader! vad om jag har planerat en massa annat? Har helt fullt upp med skola & annat? På resa i 2 veckor som jag är planerad 1 år tidigare?! Yarr!!

Planera, skriv upp och meddela i tid! Inte i sista minuten.

Det är min åsikt!

Sommarjobb

Jag sommarjobbar som trädgårdsassistent på Haikogård, som fungerar som hotell, spa & kongress center. Det betyder att jag rensar blorabatter, vattnar och dylikt bland en hel del hotelgäster. Dagligen hör jag mellan 7-10 olika språk och rätt ofta säger nån gäst nåt åt mig. Här följer lite roliga kommentarer(översatta till svenska):

”Om nån blir mördad, vet vi vem vi skall skylla på! Det är ju alltid trädgårdsmästaren som är skyldig!

”Det är ett stort jobb du har där” (Med ironi i rösten)

”Usch! Damm!”

”Ursäkta, men kunde ni vänligen vara tyst, sluta klippa gräs, vi har möte har mitt på gräsmattan!”

”Jaha? Håller ni på med sängaffärer på jobbet?”



Fortsättning följer...(kanske)

A million times smarter

There were three men who died and before God would let them into heaven, God gave them a chance to come back as anything they wanted.

The first guy said, " I want to come back as myself, but 100 times smarter."

So God made him 100 times smarter.

The second guy said, "I want to be better than that guy, make me 1000 times smarter."So God made him 1000 times smarter.

The last guy decided he would be the best. So he said, "God, make me better than both of them, make me 1,000,000 times smarter.

So God made him a woman.

Livets små glädjen.


Det var en vanlig skoldag, jag hade håltimme så jag hade gått ut på stan. Jag var varken glad eller sur, något där mittemellan, skulle bara ta kål på lite tid. Tänkte jag skulle gå till S-Market i köpcentret Lundi för att köpa en chokladstång.

Jag stegar in med fart i köpcentret med S-Market som mål. Då ser jag henne, en mycket gammal gumma i vita kläder, en ganska tjock rock fastän det är en av de varmaste vår dagarna, med en temperatur som närmar sig sommarens vämrebölja.

Hon är ganska skruttig i ansiktet, har krogig rygg och ser mycket trött ut. Jag tittar förundrat på henne medan jag går framåt. Mittiallt sprider sig en märklig våg av nöjdhet över gummans ansikte. Hon hade plockat fram en liten röd blomma ur en av sin amånga kassar. Blomman tecknar sig blodröd mot kvinnans vita kläder. Hon sätter den i ett kanpphål i rocken. Hon ser mycket nöjd ut, ja till och med ytterst glad. Den gamla kvinnan utstrålade glädje, även om hon inte ler. Hon har säkert haft ett mycket långt liv och ser nöjd ut.

Plötsligt uppfylls jag av glädje, jag blir glad när jag ser kvinnan, nästan så glad att jag kunde hoppa tre varv upp i luften. En mycket glad person går in i butiken, jag betalar för min choklad och börjar ta mig mot dörren. Kvinnan har gått, men glädjen finns kvar.

Det är märkligt

Det är märkligt, alltid inför högtider och större fester blir mänskor helt hysteriska. Roffar och hamstrar i matbutiken, kör som galningar, stressar..!?!? Det är engenligen ganska roligt att se på detta patetiska massbeteende. Ta en stol och sätt dig ner och njut av att se på hur folk stressar! (Fast det är ännu skönare när man sjölv handlat tidigt på morgonen eller nån dag innan)

Thursday, June 22, 2006

Livets små glädjen.

Det var en vanlig skoldag, jag hade håltimme så jag hade gått ut på stan. Jag var varken glad eller sur, något där mittemellan, skulle bara ta kål på lite tid. Tänkte jag skulle gå till S-Market i köpcentret Lundi för att köpa en chokladstång.

Jag stegar in med fart i köpcentret med S-Market som mål. Då ser jag henne, en mycket gammal gumma i vita kläder, en ganska tjock rock fastän det är en av de varmaste vår dagarna, med en temperatur som närmar sig sommarens vämrebölja.

Hon är ganska skruttig i ansiktet, har krogig rygg och ser mycket trött ut. Jag tittar förundrat på henne medan jag går framåt. Mittiallt sprider sig en märklig våg av nöjdhet över gummans ansikte. Hon hade plockat fram en liten röd blomma ur en av sin amånga kassar. Blomman tecknar sig blodröd mot kvinnans vita kläder. Hon sätter den i ett kanpphål i rocken. Hon ser mycket nöjd ut, ja till och med ytterst glad. Den gamla kvinnan utstrålade glädje, även om hon inte ler. Hon har säkert haft ett mycket långt liv och ser nöjd ut.

Plötsligt uppfylls jag av glädje, jag blir glad när jag ser kvinnan, nästan så glad att jag kunde hoppa tre varv upp i luften. En mycket glad person går in i butiken, jag betalar för min choklad och börjar ta mig mot dörren. Kvinnan har gått, men glädjen finns kvar.

Saturday, June 17, 2006

Döm inte.


Jag är inte teolog, präst eller filosof! Det här är bara en tanke i oordning.

Varför tror de flesta som inte är troende kristna(man kan hörqa till kyrkan utan att vara troende) att de som tror på Jesus alltid måste uppföra sig och vara perfekta. De skall vara empatiska, sympatiska, skall inte ha höga tankar om sig själva, alltid vara artiga osv. det är ett ideal att aträva efter, men som är omöjligt att uppnå.

Det är egentligen ganska frustrerande, vi är ju alla ändå olika och alla har sin egen uppgift!

Några har fått uppgifte att vara empatiska, andra att vara smarta. Därför blir jag ibland vred på personer som säger: ”Inte kan du göra sådär! Du är ju kristen!” Man är väl ändå en mänska lika mycket som alla andra! Som kristen strävar man efter att vara god, men det är omöjligt att vara perfekt, det kan bara Gud.

Det mest störande som hänt, var nog en gång då jag sade att ”Det kan du vara själv!”, en ganska vanlig och skämtsam replik bland mina kamrater. Hursomhelst, en flicka som jag känner stod bredvid mig och min kompis då jag drog min lilla replik helt på skämt.

”Inte kan du gå som är så kristen säga sådär till folk!. Varför skall alla ni som är smarta vara så oempatiska! Säg mig varför gav din Gud dig IQ men inget vett att vara empatisk?” skrek hon upp i ansiktet på mig.

Var hon själv empatisk då? Knappast.

Men vad lärde jag mig av detta..nåh kanske skall vi inte anklaga varandra för olika saker, hon mig för att vara en dålig kristen och inte jag henne för att hon inte är bättre än hon predikar. Kanske det var en uppmaning till mig att vara med empatisk? Vem vet? =)

Döm inte. Gå in genom den trånga porten.